I feed myself lies with words left unspoken.

Då var det en vecka sedan jag skrev ungefär. Vad har hänt sedan dess då? En hel del faktiskt!
Veckan har bestått utav att jag har börjat praktiken igen, ett dödsfall som både var en chock och förväntat, börjat knarka TH igen, grillningar med trevliga människor, varit och kollat på när Easylaid hade en spelning i stan, krogbesök, äntligen fått träffat Malin på sisådär sju månader, träffat nytt och härligt folk och fått ännu en gång bevisat att arten människan är vidrig. Ja.. det kan nog summera denna vecka som börjar lida mot sitt slut. Här får ni några bilder. Fler kommer upp på fb när orken dyker upp.

A Serbian Film

Jag har varit på jakt efter en film som ska kunna äckla mig. Vara sådär riktigt absurd och sjuk så man ska bli äcklad in till skelettet, som så många andra verkar kunna göra utav filmer. Kunna få känna den där känslan av obehag. Jag började söka runt efter filmer i hopp om att hitta en sådan. Började läsa om en film vid namnet A Serbian Film som hade blivit censurerad och totalförbjuden i Tyskland, Spanien och Norge. Alla verkade tycka samma sak om filmen- att det var den vidrigaste och sjukaste filmen de någonsin sett. Perfekt, tänkte jag och försökte luska ut ett ställe man kunde få tag på den. Det gick inte så jäkla bra och efter ett tag hade det runnit ut i sanden. Jag glömde bort den helt efter ett tag. Men sedan i torsdags fick jag nys om den igen, så jag började söka runt på den ännu en gång och insåg att man kunde ladda ner den på piratebay. Igår drog jag hem till Anna, och tillsammans kollade vi på filmen med de höga tankarna om att den skulle vara helt absurd och att vi äntligen skulle bli äcklade av en film. Men istället för att rygga emot så satt vi där som vanligt och kommenterade om hur vackert allting var.

Det är mycket snack om denna film för en speciell scen. De flesta kallar det för barnpedofili och tycker att det inte borde få visas. Jag själv förstår budskapet med scenen och tycker inte att det är så speciellt. Jag vet inte om det är en bra eller en dålig sak att inte se det hemska i det hela. Visst, det var en sjuk grej. Men som sagt, budskapet är ju så tydligt och så sant. Medan de flesta tycker att regissören är ett psykfall så gillar jag hans sätt att nå fram med sitt budskap.
Det krävs något vidrigt för att få fram vissa saker som är viktiga.



Något som jag har lagt ner nu efter jag sett filmen är i alla fall att hoppas att jag kommer hitta en film som är helt fucked up. När man inte reagerar och blir äcklad på att ett spädbarn blir våldtagen så finns det nog ingen chans att man kommer hitta någon.
Jag är fucked up, jag erkänner.

Du stack ett hål i min kevlarsjäl.

I onsdags var jag helt i botten och visste inte vad jag skulle ta mig till.
Bestämde mig för att försöka fly tankarna en stund och drog på bio med siss. Trodde jag skulle bryta ihop när jag gick ut från hemmet och satte mig i hennes bil, men det gick att streta emot. Såg på Baksmällan 2 och fick skratta i två timmar. Skönt. Filmen var inte lika awesome som ettan vilket är förståeligt, men den var ändå kanon! Direkt efter bion var man tillbaka med tankarna och i några timmar var jag helt jävla.. misär. Började lyssna på Kent och The Used och som vanligt händer det där lilla magiska- man läker lite. Älskar't.

I torsdags blev det thaimat och filmmys med den bästa.

I fredags blev det filmmys och massa onyttigheter ännu en gång.

I lördags for jag hem till Rebecka för att umgås med henne och Sonny. Det blev tacos, skratt och mys!

Idag har jag varit på middag hemma hos papi. Blev kvar där fram till tolv ungefär. Fastnade framför en sjukt bra dokumentär om en psykiatrisk avdelning i Stockholm. Väldigt intressant! 

Nuuuu blir det musik <3
RSS 2.0